Det var en gång

Det var en gång en flicka som hette Anna.

Det enda Anna tyckte om mer än att läsa böcker, var att läsa om böcker. Allt det där man upptäckte andra gången, det tyckte Anna var det bästa som fanns. Därför var det inte konstigt att Anna blev besatt när hon först läste berättelsen om den där pojken med svart hår och knotiga knän och ett lustigt ärr i pannan.

Första gången Anna läste ut den första boken i serien vände hon på den, öppnade första sidan och började om igen. Trots att tvåan var ledig och bara väntade på att bli läst, det spelade ingen roll. Så bra var bok ett.

Det var sommaren 2001. Nu är det sommaren 2011. Tusen saker, saker som lilla Anna aldrig hade kunnat ana skulle hända, har hänt.

Att jag nu sitter här, med väskan halvfull på golvet i ett studentrum i Flempan, är både fantastiskt och svårt att förstå. Tänk att jag faktiskt ska göra den här resan, att jag ska besöka och se och uppleva den stora fandomen som jag betraktat i ett antal år på avstånd. Tänk att vi gjorde det, att vi inte glömde bort vad vi lovade den där dagen på Burger King i September 2009, utan att vi sparade pengar och bokade resan och kom hit till den här dagen. Tänk att vi åker på söndag.

Det allra första inlägget på den här bloggen skrevs gemensamt, av mig och Moltena. Så här tänkte vi då:


Nu är det dags!
Vägen till LeakyCon 2011 börjar här och nu! Det finns ingen återvändo längre. Vi har bestämt oss för att vi ska åka, kosta vad det kosta vill (bokstavligen).

Vi är övertygade om att det går att ta sig dit och att det blir värt det. Det är lite mindre än två år kvar och det kommer att räcka för att spara. Den här bloggen ska handla om berättelsen om hur vi tog oss dit. Om sommarjobb och budget. Om packnig och biljetter. Om blod, svett och fenixtårar.

Nu har vi gett oss av på ett hisnande äventyr som börjar likt en dröm i skrymslet under trappan och slutar där allt är väl.

Donationer uppskattas. :P
/
Eriskay & Moltie


Två år, blod, svett och ett antal fenixtårar senare sitter jag här och skriver. Och noterar att vi stavade fel på ordet "packnig" (...) den där dagen i september. Eh. Betyder det att dagens packning (förlåg, packnig) kommer att misslyckas?!

Nåja, nu måste jag kila och hämta min tvätt. För jag tvättar. Eftersom att jag packar. För vi kliver på ett plan på söndag.

OCH ÅKER TILL FLORIDA, AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!