Det var en gång en flicka som hette Anna.
Det enda Anna tyckte om mer än att läsa böcker, var att läsa om böcker. Allt det där man upptäckte andra gången, det tyckte Anna var det bästa som fanns. Därför var det inte konstigt att Anna blev besatt när hon först läste berättelsen om den där pojken med svart hår och knotiga knän och ett lustigt ärr i pannan.
Första gången Anna läste ut den första boken i serien vände hon på den, öppnade första sidan och började om igen. Trots att tvåan var ledig och bara väntade på att bli läst, det spelade ingen roll. Så bra var bok ett.
Det var sommaren 2001. Nu är det sommaren 2011. Tusen saker, saker som lilla Anna aldrig hade kunnat ana skulle hända, har hänt.
Att jag nu sitter här, med väskan halvfull på golvet i ett studentrum i Flempan, är både fantastiskt och svårt att förstå. Tänk att jag faktiskt ska göra den här resan, att jag ska besöka och se och uppleva den stora fandomen som jag betraktat i ett antal år på avstånd. Tänk att vi gjorde det, att vi inte glömde bort vad vi lovade den där dagen på Burger King i September 2009, utan att vi sparade pengar och bokade resan och kom hit till den här dagen. Tänk att vi åker på söndag.
Det allra första inlägget på den här bloggen skrevs gemensamt, av mig och Moltena. Så här tänkte vi då:
Nu är det dags!
Vägen till LeakyCon 2011 börjar här och nu! Det finns ingen återvändo längre. Vi har bestämt oss för att vi ska åka, kosta vad det kosta vill (bokstavligen).
Vi är övertygade om att det går att ta sig dit och att det blir värt det. Det är lite mindre än två år kvar och det kommer att räcka för att spara. Den här bloggen ska handla om berättelsen om hur vi tog oss dit. Om sommarjobb och budget. Om packnig och biljetter. Om blod, svett och fenixtårar.
Nu har vi gett oss av på ett hisnande äventyr som börjar likt en dröm i skrymslet under trappan och slutar där allt är väl.
Donationer uppskattas. :P
/
Eriskay & Moltie
Två år, blod, svett och ett antal fenixtårar senare sitter jag här och skriver. Och noterar att vi stavade fel på ordet "packnig" (...) den där dagen i september. Eh. Betyder det att dagens packning (förlåg, packnig) kommer att misslyckas?!
Nåja, nu måste jag kila och hämta min tvätt. För jag tvättar. Eftersom att jag packar. För vi kliver på ett plan på söndag.
OCH ÅKER TILL FLORIDA, AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!
Visar inlägg med etikett allt är sjukt galet just nu. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett allt är sjukt galet just nu. Visa alla inlägg
torsdag 7 juli 2011
fredag 1 juli 2011
IS IT JULY YET? BECAUSE I THINK IT TOTALLY IS
HerreGUD alltså. Nu är det juli. Juli!!! JULI!!!
Vi vet alla vad som händer i juli. Juli är MÅNADEN. Månaden med stora bokstäver, månaden som står ut från alla andra. DET ÄR STUNDEN SOM KOMMIT. I skrivande stund är det 9 dagar kvar tills vi åker. 9 dagar! Kan ni fatta hur fort det gått, kan ni fatta att det egentligen inte alls var länge sedan vi pratade om 9 månader? Nu är det 9 DAGAR! Jag är så pepp att jag dör, förutom att allt verkligen verkar ordna upp sig och bli awesome så.... Alltså, det är bara så häftigt, så fruktansvärt häftigt!!! Jag tror de här dagarna kommer gå så fort, jag har just piggnat till mig lite så jag ska jobba nu igen och 6 av dessa 9 dagar kommer alltså vara arbetsdagar, och då kommer det gå ännu fortare. Oj oj OJ vad detta är sjukt. SNART ÅKER VI!
Det som hänt den senaste tiden är typ att vi har fått mail om vilka special guests vi vill träffa på special meet and greets. Det har ju varit lite strul med det där men nu har vi alla fall fått möjligheten att välja - vi är dock fortfarande inte garanterade att få ett meet and greet. Man fick välja två, och vi valde...
Darren Criss
Brian Ross
Det roliga var svaren vi fick om det, eftersom det genomgående var "oj, hm.. Brian Ross, vi visste inte att någon skulle välja honom, eh.. får se vad vi kan göra" lite awkward, lite pinsamt, men det ÄR honom vi vill träffa, så vad ska vi göra? Hoppashoppashoppas att vi får Darren Criss också, jag vet att det bara är en dröm men åååh.
Annars håller alla på och typ totalt freakar. Bäst idag:
Jag skriver på LeakyCons facebook:
Is it july yet? Cause I think it totally is!
och får svaret från LeakyCon themselves:
LeakyCon would respond to this comment if all its staff were not busy running around screaming.
NU SKRIKER VI LITE TILL! USA, HÄR KOMMER VI!
Vi vet alla vad som händer i juli. Juli är MÅNADEN. Månaden med stora bokstäver, månaden som står ut från alla andra. DET ÄR STUNDEN SOM KOMMIT. I skrivande stund är det 9 dagar kvar tills vi åker. 9 dagar! Kan ni fatta hur fort det gått, kan ni fatta att det egentligen inte alls var länge sedan vi pratade om 9 månader? Nu är det 9 DAGAR! Jag är så pepp att jag dör, förutom att allt verkligen verkar ordna upp sig och bli awesome så.... Alltså, det är bara så häftigt, så fruktansvärt häftigt!!! Jag tror de här dagarna kommer gå så fort, jag har just piggnat till mig lite så jag ska jobba nu igen och 6 av dessa 9 dagar kommer alltså vara arbetsdagar, och då kommer det gå ännu fortare. Oj oj OJ vad detta är sjukt. SNART ÅKER VI!
Det som hänt den senaste tiden är typ att vi har fått mail om vilka special guests vi vill träffa på special meet and greets. Det har ju varit lite strul med det där men nu har vi alla fall fått möjligheten att välja - vi är dock fortfarande inte garanterade att få ett meet and greet. Man fick välja två, och vi valde...
Darren Criss
Brian Ross
Det roliga var svaren vi fick om det, eftersom det genomgående var "oj, hm.. Brian Ross, vi visste inte att någon skulle välja honom, eh.. får se vad vi kan göra" lite awkward, lite pinsamt, men det ÄR honom vi vill träffa, så vad ska vi göra? Hoppashoppashoppas att vi får Darren Criss också, jag vet att det bara är en dröm men åååh.
Annars håller alla på och typ totalt freakar. Bäst idag:
Jag skriver på LeakyCons facebook:
Is it july yet? Cause I think it totally is!
och får svaret från LeakyCon themselves:
LeakyCon would respond to this comment if all its staff were not busy running around screaming.
NU SKRIKER VI LITE TILL! USA, HÄR KOMMER VI!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)